Upplösning

Klicka på en bild och alla bilderna i inlägget kommer upp i högre upplösning
Click any picture and all the pictures in that post will appear in a higher resolution

05 november 2008

Att titta eller inte titta...

Det här blir en rätt naturlig förlängning av föregående inlägg, nämligen TV-tittande.

För några veckor sedan slutade jag köpa TV-bilaga (jag får köpa enbart bilagan i min lokala tobaksaffär eftersom innehavaren hävdar att han "gör hur fan han vill med den saken" o inte mig emot då jag aldrig köper kvällstidningar) eftersom det ändå inte var något att titta på. Dag efter dag bläddrades förbi utan att någon TV-program kunde markeras med överstrykningspenna (givetvis i matchande färg). O nu har jag insett jag det går nog så fort att kolla in tablån på nätet - hittills har jag hittat en film jag ville se (CHARIOTS OF FIRE), men även den kunde jag vara utan eftersom jag inte ens var hemma när den gick.

O när man väljer bort nånting så öppnar sig först ett tomrum som man först något oroligt undrar vad man ska fylla med, men som sedan visar sig innehålla oanade möjligheter. Istället för att titta på TV har jag numera bokat in kvällarna i fåtöljen där jag sitter o läser. Mycket trevligt; det är tyst, jag hinner varva ner utan att behöva göra nåt samtidigt som jag ser på TV (virka, sticka etc) o BARA läsa. O dricka te såklart! Kanske ringer nån vän o vill prata en stund o då sitter jag redan på plats. En virkad filt finns nära till hands om det skulle bli för kyligt. Dessutom anknyter det till svunna dagar innan ens radion gjort sitt intåg i de svenska stugorna, då kvällarna ägnades åt att spänta stickor, laga redskap, läsa högt (åh, vilken förlorad njutning detta är!) eller bara småprata om dagens händelser. Kanske far i huset läser ett kapitel ur någon bok av Selma. I min nästa familj ska jag införa högläsning som kvällsnöje! Eller spela spel - hur kul är inte det? (Fastän Tessan nästan alltid vinner!)

Fast ikväll BLIR det faktiskt lite TV; BONDE SÖKER FRU. Ganska söndertjatat format o jag VET ju att man inte får se bråkdelen av vad som EGENTLIGEN händer, but I'm SUCH a sucker for a happy ending! O så är de så härligt VANLIGA människor.

Inga kommentarer: