Upplösning

Klicka på en bild och alla bilderna i inlägget kommer upp i högre upplösning
Click any picture and all the pictures in that post will appear in a higher resolution

13 mars 2009

Antikytheramekanismen

Bland antika amforor och bronsstatyer fann grekiska dykare år 1900 resterna av en märklig mekanism med över trettio kugghjul och visare, vida mer avancerad än någon annan mekanisk konstruktion från antiken. Med hjälp av skiktröntgen har en grupp forskare nu kunnat simulera hela mekanismen. Den är en mekanisk kalender som inte bara visar månens faser, solens gång och stjärnors upp- och nedgång, utan även sol- och månförmörkelser.
Det är strax före påsk år 1900.

Två båtar med dykare från ön Symi norr om Rhodos, som dykt efter tvättsvamp utanför tunisiska kusten, överraskas av dåligt väder. Man beslutar sig för att rida ut stormen i lä bakom den lilla ön Antikythera i sundet mellan Kreta och Peloponnesos.

När stormen bedarrat och havet lagt sig går dykarna ner för att undersöka botten och se om man kan finna ytterligare tvättsvamp. Det gör man inte, men däremot vraket av ett romerskt skepp från antiken. Dykarna bärgar några föremål, däribland en bronsarm från en skulptur.

Fyndet väcker stor uppståndelse, men det dröjer till november innan grekiska myndigheter kan organisera en bärgningsexpedition. Vid den här tiden är Kreta ännu under turkisk överhöghet, så ett grekiskt örlogsfartyg eskorterar dykarna i världens första arkeologiska undervattensutgrävning.

Redan första dagen kan man ta upp ett bronshuvud som dateras till 300-talet före Kristus. Därefter bärgar man stora mängder amforor och flera intakta brons- och marmorskulpturer. Amfororna är märkta med en ros med åtta kronblad, symbolen för ön Rhodos. Troligtvis var fartyget på väg därifrån till Rom när det av okänd anledning gick i kvav.

Bland fynden finns också en formlös klump av obestämt material, några decimeter hög och bred, och kraftigt överväxt av havsorganismer. Frågan är varför dykarna besvärat sig med att ta upp klumpen ur havets djup.

Grekiska staten belönar Kapten Kondos och hans besättning med 150 000 drachmer, plus en bonus om 500 drachmer till varje dykare.

Nu börjar arkeologerna arbetet med att rengöra fynden och avlägsna skorpan av kalk runt skulpturer och amforor. Ingen bryr sig om den formlösa klumpen. Den får stå på en hylla i Arkeologiska museet i Athen och torka så sakteliga.

Efter åtta månader spricker den plötsligt i fyra delar.

På morgonen lördagen den 17 maj 1902 undersöks de förkalkade klumparna av arkeologen och senare museichefen Valerios Stais. Till sin stora förvåning upptäcker han att vad han har framför sig är resterna av en intrikat mekanisk apparat innehållande en mängd kugghjul.

Han ser också ingraverade grekiska bokstäver på vad som verkar vara visartavlor.

Vad är detta?

Den första beskrivningen av vad som kom att kallas ”mekanismen från Antikythera” publiceras i maj 1902 av Valerios Stais. Men de grundläggande frågorna är obesvarade. Vad är det för en apparat? Vad är dess syfte? Hur gammal är den? Vem har konstruerat den, och var?

Arkeologerna ansåg först att det handlade om ett astrolabium, ett hjälpmedel för celest navigation till havs. Man tyckte sig kunna se grekiska månadsnamn och namn på starkt lysande stjärnor. Men mekanismen var på tok för komplicerad. Inte förrän under medeltiden, 1 500 år senare, skulle så intrikata mekanismer konstrueras.

På 1960-talet gjordes analyser av vrakets trä, samt keramik och glaset i skeppets last. Skeppet ansågs var från 200 f Kr, och skeppsbrottet borde ägt rum någon gång mellan år 80 och 50 f Kr. Man blev alltmer överens om att mekanismen var en mekanisk kalender som kunde visa solens gång genom zodiaken, månens faser samt starka stjärnors upp- och nedgång. Med ett vred på apparatens sida stegades hjulen fram ett hack för varje dag. Det finns antika källor som talar om att Arkimedes på sin tid konstruerat sådana makalösa mekanismer, och att självaste Cicero ägde en.

Under de senaste åren har en internationell forskargrupp undersökt mekanismen med bland annat skiktröntgen, datortomografi. Därigenom har man kunnat se ytterligare detaljer och inskriptioner, vilket beskrevs i en artikel i Nature den 31 juli 2008. Utifrån bokstävernas utformning dateras mekanismen nu till 150–100 f Kr. Forskarna har också kunnat göra datorsimuleringar av hela mekanismen. Här finns bland annat spiralformade skalor för både sol- och månförmörkelser. Andra nya upptäckter är en mekanism för markering av datumen för olympiska spel i olika grekiska stadsstater.
Här finns en film som visar arbetet och mekanismens funktion.
Just nu kan man se en modell av Antikytheramekanismen med dess trettiotre kugghjul på Gustavianum i Uppsala fram till en 26 april 2009.

PS: Det ryktas även om att det blir en föreläsning på Tekniska museet i Stockholm om Antikytheramekanismen den 28 april. Föreläsare lär ska bli forskaren Yannis Bitsakis från universitetet i Athen, specialist på mekanismen. Föredraget kommer att hållas på engelska.

------------

Källa: http://www.nyteknik.se/popular_teknik/kaianders/article528685.ece?service=mobile


2 kommentarer:

camilla sa...

intressant. Kram

Anonym sa...

Intressant!Påminner mig om det ur som finns i Rinkaby kyrka och som gjordes av en "klockemakare" i mitten av 1900-talet. Tyvärr har inte uret varit i bruk på senare år, eftersom det inte finns någon som kan laga det. Kunskapen fattas.
Mu