Upplösning

Klicka på en bild och alla bilderna i inlägget kommer upp i högre upplösning
Click any picture and all the pictures in that post will appear in a higher resolution

29 januari 2009

Tävlingsdax

Hos Solig, som gör störtfina saker, kan man vinna en Pellefant!

26 januari 2009

Världens finaste skrivbordsbild!!

Lille Skutt är min Dott, mitt älsklingsbarn (jodå, jag har TVÅ älsklingsbarn!) min vackra Smultronstjärna som kraschar sandslott i Miami.

Oj, så suddigt det blev... Ähum... *sniff*

Okul

De bilar i huset intill. Hela förra veckan o hela LÖRDAGEN! (Vi funderade på att koka tjära o slakta en kudde...)

I går var det tyst. Aaah...

Idag bilas det på nytt med friska takter. Med tanke på att det tagit dem en hel vecka att ta sig igenom en vägg, får man förmoda att de använder en vanlig slagborrmaskin.

- Inte kul, sa Bill.
- Okul, sa Bull.

Det är tur att det finns öronproppar. O iPod. O att det inte regnar ute. Ännu.

23 januari 2009

Cartonlandia

KOLLA! Vilken härlig... stad? Värld? Planet? Who knows!

Finns här - sett hos Fyrabarnsmamman, kreativitetens representant i Norrbotten.



Socks

Nu har jag fastnat i sockträsket. Aj då... De första sockorna jag stickade klart (förutom ett par JÄTTEFULA i Fabel som inte är bevärdigade att vara med på bild - det var garnet som var fult, stickningen var MVG) var de gröna som jag färgade själv (jag har dessutom fastnat i Kool-Aid-färgnings-träsket) o som jag stickade efter Back To Basics från Knitty.


De var roliga att sticka o jag lärde mig dessutom hur man lägger upp enligt Magic Cast On-tekniken som jag numera kör som standard. Emellertid så blev de lite stora; 60 maskor är alldeles för generöst för mina frökenfötter. Sockorna håller dock ihop sig efter tvätt.

Sockor #2 gjordes således mindre, bara 52 maskor - röd/orange variant. Helt enligt konstens alla regler - Universal Toe-up Sock Formula, även detta mönster från Knitty. Jag gjorde sockan helt slätstickad med vriden enkel resår (stickad från avigan) o även om sockorna sitter som en smäck (just i detta nu faktiskt) så känns de lite tråkiga. Så jag tänker ge mig på att blinga till dem lite; nån sorts broderi kanske?

Sockor #3 som påbörjades igår blir STÖRTFINA! Det är Brainless som jag hittade på Ravelry. De blir tjusigt turkos-lila. Jag har även här minskat till 52 maskor vilket innebär en del pet för att få ihop mönstret, men jag GREJAR det! : )


Som grädde på moset har min beställda ljudbok anlänt till biblioteket; Devil Bones - den allra senaste kriminalgåtan av Kathy Reichs. HURRA! Det överväger till stor del att de håller på o bilar i huset intill... HELA DAGEN! De stunder då det blir helt tyst... Aaaah... Som när smärtan eller ångesten helt plötsligt ger med sig, molnen skingras o SOLEN lyser igen! Bliss.
Charlotte, North Carolina. One of the town's oldest neighbourhoods. An underground chamber is exposed in a seedy, dilapidated house with sagging trim and peeling paint...Called to the scene is forensic anthropologist Dr Temperance Brennan. Fighting her claustrophobia, and the unmistakeable sweet, fetid odour of rotting flesh, Tempe descends the precariously steep, makeshift wooden steps. What awaits her below is a ritualistic display: slain chickens and a goat - and a skull, ghostly pale, rests on a pedestal, the lower jaw missing, the empty orbits staring back at her. Two cauldrons stand nearby, beads and antlers suspended overhead.Age, race and sex indicators confirm the skull as that of a young, black female - but how did she die, and when? Then, just as Tempe is working to determine the post-mortem interval, another body is uncovered. The corpse is headless, the torso is carved with Satanic symbols. Led by a preacher-turned-politician, citizen vigilantes blame Devil-worshippers and begin a witch-hunt, intent on revenge. As Tempe struggles to keep her emotions and imagination from running away with her, she makes another chilling discovery. Even she couldn't have predicted where this case would lead, or the shocking secrets it would eventually uncover. And the more Tempe learns, the more she seems to be putting herself in danger...

Postnummer

Jag har under en tid funderat på det där med postnummer - om man ska skicka en försändelse TILL Sverige, ska man (som jag tidigare blivit lärd) skriva "S-" framför postnumret? T ex

S-111 30 STOCKHOLM (postnumret till Kungliga Slottet)

Vad göra? Jo, man konsulterar expertisen såklart, dvs Posten. (Hm... undrar om de fortfarande heter Kungliga Postverket eller om det oxå är förlegat? Nåja, jag gör ju som jag vill o eftersom det låter härligast så får det bli så) O då visar det sig att jag delvis var inne på rätt spår. Rätt svar är nämligen:

SE-111 30 STOCKHOLM

Så nu vet både ni o jag det!

21 januari 2009

Å Stadsmissionen

Kolla bara, vilken helt UNDERBAR kreation som fanns i fönstret! (Bilden är med avsikt suddig för att ni inte ska dregla ner i tangentborden.)

En SUPERFIN grå broderad yllekappa från Gudrun Sjödén (o prisert därefter; 1000 kr) o så några helt sagolika sjalar draperade kring midjan... Nertill stod ett par teddyfodrade beiga stövlar o hela ensemblen var helt enkelt... SAGOLIK!

Inget för min plånbok, men gott att titta på! Det blev istället 10 gula assietter i samma porslin som jag redan äter middag på - o DET blir tjusigt till nästa kalas med både tekopp o tårtfat i samma färg - det GULA kalaset!


Äsch, jag får väl anstränga mig o lägga in en bild på assietterna oxå - o några av kopparna! MOM PLS! (Det betyder MOMENT PLEASE på telex-språk)

Kool aid 3

Tredje omgången - turkos + lite lila. Dessutom de andra två för att jämföra med - färgerna blir MYCKET snyggare IRL. Snart klar med de röda sockorna o sen blir det turkosa!


BLUE BERRY + GRAPE


LEMON LIME + BLUE BERRY



ORANGE + STRAWBERRY

20 januari 2009

ur Wikipedia

Supercalifragilisticexpialidocious
är en 34 bokstäver lång sångtitel från 1964 års film Mary Poppins. Som sångtitel är ordet ett substantiv men ordet och dess variationer har även introducerats i Engelska språket som adjektiv och adverb. Det är ett av de längsta orden i det engelska språket. Enligt bröderna Sherman skapades ordet då de var pojkar på ett sommarläger.

I den svenska översättningen, skriven av Gösta Rybrant heter sången
Superopti-mopsiskt-topp-i-pang-fenomenaliskt

2 x Dick Van Dyke

Enjoy!



It's all in the soundtrack...

Så här kunde det ha blivit om Polanski fått filmoptionen...

16 januari 2009

Köpstopp

Jodå, köpstoppet är över - det slutade den 8 december. Däremot har jag inte summerat upplevelsen o innan jag sliter mig från datorn för att sticka klart 2:a mudden till mina gröna sockor (o därmed kunna börja på det nya garnet!) så tänkte jag skriva lite om det.

Kort version: Köpstopp = bra.

En något längre version låter ungefär såhär: Mycket intressant upplevelse.
FÖRDELAR:
  • rätt många kronor över i plånboken i slutet av månaden!
  • insikt om när, var, hur o varför jag handlar
  • SKÖNT att slippa handla!
  • bra sätt att gå igenom o göra nåt av allt material som redan finns här
  • tidsbesparande, man får mer över till annat
  • skönt att inse att man inte MÅSTE handla, att det GÅR att låta bli (nu är jag ingen shopoholic, men det finns nåt lätt berusandei att handla, både IRL o på nätet)
NACKDELAR:
  • att inte kunna färdigställa ett projekt pga materialbrist (detta kan man dock göra undantag för eftersom färdigställande alltid är av godo)
  • man får vara sträng emot sig själv o emellanåt ta sig i örat o bokstavligen DRA sig bort från både skyltfönster o internetsajter - att LÅTA BLI är en träningssak, o rät mycket träningsvärk blev det allt...
Att man skulle "missa" nåt kap pga köpstopp (vilket jag själv ständigt hade som argument för att ta återfall) stämmer inte - om man inte SKA shoppa så kommer man inte heller att se allt det där som man tror sig gå miste om. O man överlever faktiskt även detta.

Själv funderar jag på att ta mig en "vit" månad emellanåt, kanske redan i februari? (Inte för att den månaden är kortast utan för att den kommer härnäst.) Man kanske t o m kan ha köpstopp varannan månad - då skulle man gå o LÄNGTA halva året, o det är ju inte dumt! Som HasseåTage sa:

"Längtans blomma gör sig bäst långt bort"

15 januari 2009

Kool Aid 2

Nu var det dags att färga mer garn - o en värmare för huvudet som jag först stickat av vanligt vitt yllegarn; Peer Gynt för att vara exakt.

Såhär gick det till:

BLÖTLÄGGNING

BLANDA FÄRG
LEMONADE + ORANGE
STRAWBERRY

IN I MICRON 2 x 2 MINUTER

PÅ TORK!

Det blev FINFINT! Till skillnad från första gången så vindade jag först upp nystanen för att bättre komma åt alla trådar - de ljusa partierna är gula. Färgerna är starkare än vad som syns; mössgrejen är apelsinsorbetgul o garnet blev kalas!

Promenad

Igår tog jag mig en rask promenad ner till staden o passerade (förutom Claes Ohlsson) då följande sevärdheter:
KONSERTHUSET

DANSMUSÉET


Dagens höjdare

Om man beställer en batterilucka till en kamera o man får en leveranstid på 3 veckor, så blir man ju JÄTTEGLAD om den dyker upp redan efter 1 vecka! (Den ska dessutom vidarebefordras ända till Jamaica minsann!)

Om det DESSUTOM ramlar ut 3 gräddkolor ur paketet, så kan det ju inte bli mycket bättre!


Tack, Cyberphoto!

Men HALLÅ!

Får man hitta på en sån här rolig tröja?
Jag bara undrar...

FYYY på sig, Vogue Knitting...

13 januari 2009

500!

Kolla bara - 500 besökare! Nästan en helafton på Dramaten!

Nu blir det städning (papp-) o sen tvättstuga medelst mangling av lakan. Hittade finfina lakan på Lagerhaus igår:
De var NÄSTAN tillräckligt snygga att köpa, men bara nästan...

Fanns som mugg oxå, NÄSTAN bra den med.

12 januari 2009

Shopping

Ibland hittar man INGENTING o ibland fyndar man det ena efter det andra. Idag var en senare dag, kolla bara:

På Panduro sålde de ut gamla nr av KREATIVA KVINNOR för 10 kr/st, o så blev det en påse pärlor till min Rowan-kofta.


O så hade mina toners kommit o så hämtade jag min bok på bibblan. "Något ljuvt o änglaaktigt skiner, omkring Fridas huvud, medge det..."


På Panduro fanns oxå tyg till halva priset, så det blev ett par meter julduk!


En del mjukvaror oxå; en betydligt mer lila jerseytyg än bilden visar (till långärmad T-shirt) samt en liten blus á 25 kr.


O tittat vad som stod i ett fönster på Kungsgatan - en av granarna som min Dott satt ihop! (Lång historia; ni får tro mig!)

Mera Florence

FLORENCE RULES!

Väl hemkommen efter väl förättat värv å staden (se senare inlägg) kunde jag inte låta bli att lyssna på Florence en gång till - o samma känsla som tidigare inföll sig; helt obetalbart!

Hittade dessutom lite mer info om henne på den engelska Wikipedia-sidan - NB hennes kommentar om sina kritiker:

Born Florence Foster on July 19, 1868 in Wilkes-Barre, Pennsylvania to Charles Dorrance Foster and Mary Jane Hoagland, Jenkins received music lessons as a child, and expressed a desire to go abroad to study music. Her wealthy father refused to pay the bill, so she eloped to Philadelphia with Frank Thornton Jenkins, a medical doctor, who became her husband (the two divorced in 1902). She earned a living there as a teacher and pianist. Upon her father's death in 1909, Jenkins inherited a sum of money which allowed her to take up the singing career that had been discouraged by her parents and former husband. She became involved in the musical life of Philadelphia, and later New York City founding and funding the Verdi Club, took singing lessons, and began to give recitals, her first in 1912. Her mother's death in 1928 gave her additional freedom and resources to pursue singing.

Career
From her recordings, it is apparent that Jenkins had little sense of pitch and rhythm and was barely capable of sustaining a note. Her accompanist can be heard making adjustments to compensate for her tempo variations and rhythmic mistakes. Her dubious diction, especially in foreign language songs, is also noteworthy. Nonetheless, she became tremendously popular in her unconventional way. Her audiences apparently loved her for the amusement she provided rather than her musical ability. Critics often described her work in a backhanded way that may have served to pique public curiosity.

Despite her patent lack of ability, Jenkins was firmly convinced of her greatness. She compared herself favorably to the renowned sopranos Frieda Hempel and Luisa Tetrazzini, and dismissed the laughter which often came from the audience during her performances as coming from her rivals consumed by "professional jealousy." She was aware of her critics, however, saying "People may say I can't sing, but no one can ever say I didn't sing."

The music Jenkins tackled in her recitals was a mixture of the standard operatic repertoire by Wolfgang Amadeus Mozart, Giuseppe Verdi and Johann Strauss (all of them well beyond her technical ability), Lieder (including works by Johannes Brahms and Joaquín Valverde's Clavelitos [Carnations], a favorite encore), and songs composed by herself or her accompanist, Mr. Cosmé McMoon, who reportedly made faces at Jenkins behind her back to get laughs.

Jenkins often wore elaborate costumes that she designed herself, sometimes appearing in wings and tinsel, and, for Clavelitos, throwing flowers into the audience while fluttering a fan and sporting more flowers in her hair. After each performance Cosmé McMoon would collect these flowers from the auditorium in readiness for redistribution at the next one.

After a taxicab crash in 1943 she found she could sing "a higher F than ever before." Instead of a lawsuit against the taxicab company, she sent the driver a box of expensive cigars.

In spite of public demand for more appearances, Jenkins restricted her rare performances to a few favorite venues, and her annual recital at the Ritz-Carlton ballroom in New York City. Attendance at her recitals was always limited to her loyal clubwomen and a select few others — she handled distribution of the coveted tickets herself. At the age of 76, Jenkins finally yielded to public demand and performed at Carnegie Hall on October 25, 1944. So anticipated was the performance that tickets for the event sold out weeks in advance. Jenkins died a month later.

Dissenters

There have been claims that Jenkins's entire 32-year career was an elaborate joke on the public, which seems to be in contradiction with another claim that her death after the Carnegie Hall performance was a result of derision by her critics. However, there is little evidence for either claim. All indications are that Florence Foster Jenkins died with the same happy, confident sense of fulfillment that pervaded her entire artistic life.

HAHAHA!!!

Nu har jag skrattat med (inte åt) Florence så tårarna runnit - pu! Men nu måste jag nog slita mig; det finns mycket att göra en måndag:
  • gå till Claes Ohlsson o klämma på en ny mobil - den jag förfogar över är över 7 år o börjar bli lite motsträvig; skriver egna texter o så!
  • leta pärlor till en Rowan-kofta
  • se om det kommit in något jeanstyg på Ohlsons Tyger så jag kan få ett par nya jeans nångång! (De 2 par jag har är ÄNNU äldre än jeansen!)
  • gå till Myrorna o se om det finns nåt ylligt
  • hämta bok på biblan - köpte BIRGER SJÖBERGS FRIDAS VISOR i lördags för en hel femma! Eftersom jag var ute o promenerade o inte ville bära "Den första gång jag såg dig" med mig, mer än i huvudet (med Margaretha Krook/Ernst-Hugo Järegård såklart!) så fick jag lämna den där sålänge.
  • hämta ett paket i tobaksaffären (inget jättespännande, bara nya toners till printern - men ändå! Paket är ju alltid paket)
O sen blir det 11-kaffe!

Dessutom såg jag precis att 2 NYA avsnitt av BROTHERS AND SISTERS kommit upp på SURFTHECHANNEL.COM så dem måste jag klämma oxå.

O så ska jag ju leta efter mönster till knästrumpor - hittade ett UNDERBART mönster i en gammal ALLT OM HANDARBETE jag köpte nyligen; vita spetsstickade; slätstickad kant upptill o en broderad blomsterbård - rena dalaidyllen! Måste ha. Men mönstret var bara upp till storlek 12 år o även om jag ÄR ganska petite (åtminstone i de övre regionerna) så har benen vuxit till en betydligt vuxnare storlek - enär ganska snygga!

O så var det sockorna... Men det blir alldeles utmärkt! Oj, bädda sängen var det...

Boys will be boys

Ingen vanlig operasångerska

Känner ni till FLORENCE FOSTER JENKINS?


Då större delen av min skolgång utspelade sig i Adolf Fredriks Musikskola tog vår musikfröken upp henne som ett exempel på hur det kan gå om man har för lite talang o för mycket pengar. Så här underhållande beskriver Wikipedia damen ifråga:

Florence Foster Jenkins, född 19 juli 1868, död 26 november 1944 var en amerikansk "sopran" som genom sin totala avsaknad av musikalitet och sångförmåga blev musikhistoriens stora oefterhärmliga skräckexempel. Hennes spontana intonationsteknik, oväntade tonartsbyten och pulsbefriad rytm i kombination med ekvilibristisk uppvisning av höga toner, som enbart i undantagsfall sammanföll med originalnotbilden, kom inte att överträffas av senare sångargenerationer, inklusive de som har skolats av karaokekulturen.

Tack vare ärvda medel kunde Florence Foster Jenkins bekosta sin sångkarriär och grammofoninspelningar. Hon var övertygad om sin storhet som sångkonstens näktergal och gav ett antal konserter, som bevisligen roade publiken. Hennes sista konsert framfördes på New Yorks ledande scen - Carnegie Hall, drygt en månad före hennes död. Hennes sångkonst är återutgiven på tre överföringar från 78-varvare till CD-skivor:

  • The Muse Surmounted: Florence Foster Jenkins and Eleven of Her Rivals (Homophone Records)
  • The Glory (????) of the Human Voice (RCA Victor)
  • Murder on the High C's (Naxos Records).
Hon brukade ackompanjeras av pianisten Mr. Cosmé McMoon.
Här nedan 2 ljudfiler från YouTube där man kan höra Florence först som Nattens Drottning (en riktig höjdare!) samt därefter hur hon sjunger THE LAUGHING SONG ur LÄDERLAPPEN.

Herrarna Mozart o Strauss förmodas vända sig både ett o flera varv därunder, men trots allt får man applådera denna kvinna som verkligen stod upp för sin kärlek till musiken o med en aldrig sviktande tilltro till att allt är möjligt!




Mer pussel


Igår klämde jag ett Pippi-pussel emedan jag väntade på att 11-kaffet kunde passera magen så jag kunde ge mig ut på Årets Första Springrunda. Både gick över förväntan o enär Pippi saknar 2 bitar för att bli fullkomlig kändes springandet alldeles... alldeles UNDERBART!

05 januari 2009

Pusselmania

Under julen la jag ännu ett pussel, en gammal favorit. 2 bitar saknas, men det finns 2 ANDRA bitar som inte hör till något pussel alls! Lös det, den som kan!


Väl hemkommen hittade jag ett nytt pussel hos Stadsmissionen till det facila priset av 20 riksdaler, så det tog vi. Sa polisen. O nu är det lagt, tjusigt o klart. O det har alla egenskaper som ett bra pussel ska ha:
  • snyggt
  • lagom svårt
  • lagom stort

Nu har jag 2 pussel kvar att lägga; ett gammalt Pippi Långstrump (riktigt roligt o rätt svårt för att (väl) vara ett barnpussel) samt ett med mitt stjärntecken på med MÅNGA himmelsbitar.

Pussel är en trevlig sysselsättning, man blir alldeles lugn i själen. O så kan man lyssna på Stieg Larsson (igen) medans man håller på! Synnerligen utmärkt.